sirpalisa

Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger  de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pratar vi h

var med på samma möte som jag idag. En fullständigt perfekt man tydligen. Tur att landet fyrkant inte bara är bebott av små män i blå kostymer. Det gör livet så himla mycket roligare!

Ute och går i höstsolen med väninnan och hennes galna hund som är omöjlig att inte älska. Vi spatserar i sköna och bekväma kläder, fotriktiga skor och med mössorna nere över öronen. Livet på landet är den perfekta motvikten till vardagen i Storstan och semestrarna i den jättestora staden. Champagnen ersätts med vin framför brasan och danspupporna får stå på hyllan till förmån för de mer jordnära kreationerna. Kan väl säga att livet på landet inte faller under den allmänna regeln "huvudsaken är att det är snyggt" men tydligen kan kärlek uppstå ändå. Vi passerar flera gårdar som har många år på nacken, kommer längre och längre från byns centrum där pizzerian och de få affärerna finns. Väninnans hund blir helt plötsligt överglad och springer ifrån oss. Hon har upptäckt Doris, fast vi vet inte då att hunden heter det, och tycke uppstår. Doris verkar chockad över hur mycket energi det kan finnas i en sån liten hund. Gården där Doris bor är mitt under renovering - överallt. Det

En rosahårig donna behöver ju då och då se till att rötterna får samma färg som övriga håret. Spenderar en heldag med min frisör och snackar om livet när han pimpar min frissa. Lämnar salongen med världens snyggaste lockar redo för vilken gala som helst. Men som oftast när jag har planerat dater med min frisör så hägrar hemmet. Glammiga hemmakvällar när håret är perfekt är de bästa, det blir nästan inte bättre än så. Tvättstugan eller soffan, det spelar ingen roll, båda blir mycket bättre med glamour som tillsats. Häpp!

Det har varit en sån där perfekt söndag när man har flera timmar till förfogande och inga åtaganden. Träffade '"Fru nu vet jag bättre" när jag tog min promenad och hörde hennes åsikter om ditten och datten men det var inget som fastnade. Är det inte "folk" som undrar så är det fel på nåt i huset och ingen bryr sig. Det kan inte vara kul att vara den enda i världen som faktiskt förstår vad som gör människor lyckliga. Jag stänger dörren och sätter på en kopp kaffe, slår upp boken som jag fastnat i och tar fram favoritkoppen från Shanghai och vips så har jag lämnat Landet fyrkant. Det behöver inte vara svårare än så.

...Och behovet att påpeka att man ser gravid ut? Sitter på ett möte och trånar efter kafferasten. Skyttegravskriget pågår framför mina ögon och det vore gott med både en kopp svart och en bulle för att orka andra halvlek. Hamnar i småprat när kafferasten inleds och en man i blå kostym kommer upp för att hälsa. Han påpekar att jag kanske inte behöver nån bulle eftersom det verkar puta under kläderna ändå... Nej! Jag har ingen bulle i ugnen kära du. Att den blåa kostymen sitter synnerligen illa är inget jag väljer att kommentera. Jag ler och vänder på klacken som så många gånger förr. Går ut och tar mitt kaffe - och en JÄTTESTOR bulle.