lägga julkorten på lådan...
Satt och väntade ut en spännande person som skulle träffa min vännina efter jobbet. Hon skrev julkort och vi drack vin - och till slut kom han. Jag leker trevlig vännina som är jätteupptagen och avlägsnar mig smidigt från deras bord för att de ska få vara ensamma. Tar med hennes julkort på vägen och hittar en brevlåda. Egentligen är jag inte alls upptagen, men jag drog en snygg story. Går förbi en brevlåda och postar hennes julkort strax innan tömningsdags. Funderar på om jag ska ta närmsta tunnelbanan hem eller om jag ska gå en station och känna av livet. Jag väljer att gå en station. Halvvägs nerför gatan möter jag två personer. Gör mitt bästa för att titta rakt fram men de vänder sig efter mig och frågar om jag vill följa med dem på middag. De har bokat bord på en restaurang i närheten och har fått massa återbud. Jag tackar nej. (Hallå, man har ju sett efterlyst och man är ju inte helt tappat bakom flötet) Vi fortsätter att prata lite och jag inser att de är helt vanliga människor som faktiskt bara ville slänga ut en fråga och se vad som hände - så jag hänger med.
Det visar sig att de skall ha sällskap av flera från sin firma och helt plötsligt så är jag den udda personen som hänger med okända människor på middag. Men så vill jag leva, det är då man lär sig om människor och det är då man upplever.
Jag hade en väldigt trevlig middag och tackar för mig i lagom tid. Mannen som frågat blev glad för att jag tackade ja - jag blev glad för att jag gjorde det oförväntade.
Och det är ju det allt handlar om. Att leva, här och nu, och gilla livet och de människor man möter - trots Efterlyst. Jag vill leva i ett samhälle där man kan göra sådana grejer, och om inte jag vågar, så ger man ju efter.
Tack för en jättegod middag, Mats. Jag bjuder på en drink när och om vi ses nästa gång!
Satt och väntade ut en spännande person som skulle träffa min vännina efter jobbet. Hon skrev julkort och vi drack vin - och till slut kom han. Jag leker trevlig vännina som är jätteupptagen och avlägsnar mig smidigt från deras bord för att de ska få vara ensamma. Tar med hennes julkort på vägen och hittar en brevlåda. Egentligen är jag inte alls upptagen, men jag drog en snygg story. Går förbi en brevlåda och postar hennes julkort strax innan tömningsdags. Funderar på om jag ska ta närmsta tunnelbanan hem eller om jag ska gå en station och känna av livet. Jag väljer att gå en station. Halvvägs nerför gatan möter jag två personer. Gör mitt bästa för att titta rakt fram men de vänder sig efter mig och frågar om jag vill följa med dem på middag. De har bokat bord på en restaurang i närheten och har fått massa återbud. Jag tackar nej. (Hallå, man har ju sett efterlyst och man är ju inte helt tappat bakom flötet) Vi fortsätter att prata lite och jag inser att de är helt vanliga människor som faktiskt bara ville slänga ut en fråga och se vad som hände - så jag hänger med.
Det visar sig att de skall ha sällskap av flera från sin firma och helt plötsligt så är jag den udda personen som hänger med okända människor på middag. Men så vill jag leva, det är då man lär sig om människor och det är då man upplever.
Jag hade en väldigt trevlig middag och tackar för mig i lagom tid. Mannen som frågat blev glad för att jag tackade ja - jag blev glad för att jag gjorde det oförväntade.
Och det är ju det allt handlar om. Att leva, här och nu, och gilla livet och de människor man möter - trots Efterlyst. Jag vill leva i ett samhälle där man kan göra sådana grejer, och om inte jag vågar, så ger man ju efter.
Tack för en jättegod middag, Mats. Jag bjuder på en drink när och om vi ses nästa gång!
Comments