Kommer iväg tidigt från jobbet. Eftersom jag tog bilen idag är jag hemma på ett kick. Hamnar i en fåtölj och funderar på vad jag ska göra med all tid som helt plötsligt blev min eftersom den planerade daten blev inställd. Utan att jag vet hur det händer, och utan att jag hinner blinka åker de gula plasthandskarna på och vips står jag i badrummet och rensar avlopp. Det bara hände, utan förvarning ser jag mig själv rota runt och göra en av de värsta sakerna som finns. När jag är klar låtsas jag som att inget hänt och försöker förtränga det jag just gjort. Det finns saker man gör i livet som helst ska passera utan uppmärksamhet - rensa avlopp är en sån sak.
För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om ...
Comments