sirpalisa

Kollegan som hör historien om den perfekta vintageklänningen jag hittade på lunchen häromdagen och som känner till storleken på min garderob säger; Sirpa, ibland måste man vara vuxen och inte handla. Hrmpf! Jag var vuxen i flera dagar. Idag smet jag in på lunchen och shoppade min älskling.

Var hos min älskade frisör idag och gjorde mig sommarfin. Det är det bästa jag vet. Jag kom in som ett yrväder, stressad som få. Satte mig i stolen och han gjorde mig fin. Såg i midsommar att mina ögonbryn var vildvuxna men hann inte fixa dem (vi hade fullt upp med små grodorna) och sen glömde jag bort det. Det var ju flera dagar sen så de var väl inte mindre i dag. Min favvofrisör tar utan att säga nåt fram pincetten och börja forma. Vips så var det glamour igen. I love you Herr sax, så som man älskar sin frisör.

Men så. Jag och några andra i familjen Fummel funderar allvarligt på att köpa ett hus tillsammans. Ett stort hus med många rum, en lada (perfekt för diverse gästabud), nära vatten, ful fasad, fint läge vid vattnet. Vi är som äggsjuka hönor och själv försöker jag mest tänka bort det hela i väntan på visningen dit våra mullvadar ska gå. Det kan faktiskt bli så, som det ofta blir i mitt liv, att jag helt plötsligt lever i ett konstnärskollektiv vid nån älv någonstans. Enligt mäklaren inga stora renoveringsbehov så vi kan börja med att fokusera oss på det invändiga och en ny fasad och veranda. Malte, kommer när han är hemma igen, att få en alldeles egen plats vid trappen på övervåningen. Det här huset är som gjort för oss, jag återkommer i ärendet.

Ska börja köpa hushållsnära tjänster. Inser att det finns många andra som gör det jag försöker göra här hemma i lägenheten mycket bättre, snyggare och effektivare -och faktiskt få både pension, försäkringar och lön för det. Tänker yppa behovet av den där handymannen också, han som kan hjälpa till med enklare borrarbeten och sånt. Jag har varken verktyg eller kunskap att ge mig på kakelväggen i badrummet och jag har förstått att det är ett för litet jobb för en hantverkare som har kalendern full. Kvar är pappa, nån kompis eller jag själv. Nej, det måste ju finnas nån som faktiskt kan livnära sig på att borra hemma hos en massa personer. Ska kolla läget imorgon. För de gamla finns ju "Fixar Erik" som inte kostar nåt. Jag behöver inte ha det gratis, jag betalar gärna. Bara det blir gjort. Borrsugen anyone?

Horoskopet lovar spännande saker i veckan; Veckans läge "Turläge". Håll ögon och öron öppna. Nu kan de mest gyllene chanser dyka upp och förändra livet över en natt! Men gud vad spännande, kan knappt bärga mig! Skönt att kvällstidningens astrolog sätter ribban för kommande vecka. Tjoho!

Har haft en lång arbetsdag. Avslutade med ett möte där en man som är avsevärt äldre än mig talade om för mig för ungefär 25 gången att jag måste göra hemläxan, att han har lång erfarenhet av att ta fram budskap och koncentrera dem med det dolda budskapet att jag inte har det. Ja, säkert är det så. Men förhoppningsvis kan jag andra saker. Tack tiden för att du går, snart är det jag som har lång erfarenhet och förhoppningsvis (hoppas, hoppas) kan jag, när den tiden kommer, inse att mina erfarenheter ibland mår bra att blandas med nya.

vaknar inte särskilt tidigt, delar soffa och säng med mina fyra helgsambos, vi tittar på Public Service kanalernas utbud och efter sex timmar kommer det första programmet av värde - kallt blod, heta känslor, om amfibiers kärleskliv. Intressant. Fyra paddor delar soffa och kollar på andra paddor. Kommer i gång till kvällen och nu sitter vi i bilen på väg hem. Klockan är halv tolv och vägarna är tomma. Vi börjar nästan tro att hela Sverige gått under och vi är de enda som överlevt. Svindlande tanke om det bara blir våra gener som ska föras vidare. Det är ett stort ansvar som vilar på oss nu. Svänger av mot Stockholm och vi ser några fler bilar. Prestationsångesten släpper lite. Jag surfar på hemnet för att hitta en villa dit vi kan flytta och hålla gästabud med alla våra vänner. På det hela tagen en skön resa (med undantaget från stoppet i Borlänge, där vi låste bildörrarna för att skydda oss från alla gangsters) Inte ens en timme kvar och vi kommer lagom till uteställena där hemma börja

och en vän som försvann på vägen hem i dimman. Tänker att vännerna varit berusade förr och hittat hem. Sitter här i lägenheten igen och övervakar bygdens tätort vid ICA-butiken. Inga knarkleveranser ikväll. Hör röster utanför och den försvunna vännen är tillbaka, med ett gäng andra gäster. Efterfest. Som om kvällen var ung. The lady still hang in there.

Träffar alla gäster på festen. Vi ska fira midsommar á la Bullerbyn. Har haft en underbar kväll med mer midsommarkänsla än på länge, trots regnet och kylan. Ladan och maten var nästan för bra för att vara sanna, lekarna riktigt roliga (by the way kom jag tvåa på tipspromenaden). Plockar mina sju sorters blommor och somnar med huvudet tungt på huvudkudden och drömmer om världens vackraste man. Det är fantastiskt vad de kan här i Dalarna.

Sitter i köket och kan inte sova. Vännerna har lagt sig och jag håller koll på den misstänkta bilen som stått utanför Ica i ett par timmar nu. Vi har funderat på varför han står där? Vem ska han träffa, varför är lysena på, ska vi ringa polisen? Vi ringer inte polisen men håller fortsatt koll. Klockan närmar sig tre och bilen står fortsatt kvar, plötsligt stiger föraren ut ur bilen och går fram mot ICA entrén. Adrenalitet tickar och jag tror att jag kommer att se ett rån. Jag följer mannen noga för att kunna ge ett bra signalement. Det är nu jag kan göra skillnad. Adrenalinet tickar. Plötligt kommer en skåpbil fram, den kör fram mot vårt misstänkta objekt. Adrenalitet tickar. Mannen i skåpbilen börjar langa ut en massa paket. Det måste vara knark, det måste vara nåt misstänkt tänker jag och väcker min vän som sover i kökssoffan brevid. Vakna, vakna! Mannen i den misstänkta bilen tar emot paketen, han stuvar och packar sin bil och jag inser att det är morgonens nyheter som ska levereras

Sitter i bilen med vännerna, vi är väldigt försenade. Åker en bit, stannar och äter middag, åker lite till och tar kaffepaus, åker vidare, stannar och handlar våra bidrag till buffén. Åker vidare. Dålig musik på radion, Mp3 inspirerar inte. Loggar på datorn, lyssnar på kompisens Spotifylista från datorn som är kopplad till bilstereon och njuter av gamla 80-tals dängor.It is a Lovely day..

tills det vänder. Tills solen (som vi är så bortskämda med här i norden) visar sig mindre igen. Firar midsommar i Dalarna med knätofsarna där de ska va. På vägen till slutdestinationen passerar vi skyltar som talar om för oss stressade storstadsbor att man har mer tid i Dalarna. I wish! Är det så enkelt att få några timmar till på dygnet? Passerar Calle Jularbo museum på vägen och inser att jag missat en stor del av svensk kultur när jag inte varit där. Men jag förevigade skylten. Alltid nåt. Tillbringar kvällen i bittra vänners lag. Spelar kort, dricker vin och skrattar. Kultur, vin och vänner -midsommar kan börja sämre.

Om knappt en månad åker jag till Shanghai igen. Jag tror det är dags för mig att hämta hem Malte - ni minns mitt söta lilla marsvin som inte ville följa med hem till Sverige när jag lämnade Shanghai förra gången. Han gick ju och blev kär i en kinesisk marsvinstös i parken precis nedanför vår lägenhet på 27:e våningen och sen var det kört att få med honom tillbaka till landet fyrkant. Tjoho Malte... snart är det du och jag igen! Och för er som inte kommer ihåg så har jag en bild från julen 2006, faktiskt den enda jag har på oss två tillsammans.

Det är min födelsedag och jag har bjudit mina vänner till champagnerace på Reisen. Det är en finfin sysselsättning när orken tryter och man inte vill baka tårtor. Stolt över att faktiskt ha fått iväg ett mail om var, hur och när vi ska ses går jag tidigare från jobbet. Champagneracet börjar klockan tre - det har Sirpalisa bestämt. Trist bara att baren inte hade öppnat klockan tre, och typiskt bara att så många av mina vänner för en gång skull kom i tid. Min väninna från förr ringer och grattar när vi väntar på att baren ska öppna och hon säger att det är typiskt dig Sirpalisa. Och sånt är livet ihop med Sirpalisa, det funkar för det mesta men det blir inte alltid som man tänkt sig. Till slut öppnar dock baren och vi tar igen förlorad tid med råge. Ett tiotimmarspass gör det extra året som syns i min panna lite lättare att hantera.

har pimpat vännens balkong idag. Nya blomlådor och blommor inhandlade på stormarknad i förorten, lunchen på språng (valde ta med istället för sitta ned bland alla lördagsfirande familjer), skjutsade vännen till arbete, vi hann precis, hem en halvtimme för att fixa inför kvällens festligheter. Det gick sådär. Sommarklänningen jag tänkte använda kändes fel när regnet öste ner. I minnet fanns en klänning från förr som skulle kännas bättre när solen lyste med sin frånvaro. River fram sommarkläderna (som fortfarande förvaras i kartonger) men hittar den inte. River fram några kartonger till och hittar halva klänningen. Tänker att det är bättre än ingenting och stryker på den del jag hittar. Prövar - inser att klänningen krymt i lådan och att jag måste köra på sommarklänningen till sist. Resultatet är en lägenhet med kläder överallt. Högt och lågt. Tänker att jag tar reda på det när jag kommer hem efter festen. Och mycket riktigt, det gjorde jag. Full av inspiration till mängder av inlägg kän

Det duggregnar över Sverige både faktiskt och bildligt. I många år har det varit torrt, på gränsen till öken faktiskt. Nu verkar det som att allt fler börjar dansa regndansen. Det är en tjusning att se. Jag inväntar störtskuren och tar på rediga regnkläder - snart färdig för nästa uppdrag.

Banken har inte ringt mig på flera år men idag gjorde de det. Hade ett missat samtal från stora Banken, undra om det kan ha nåt att göra med att skatteåterbäringen kom just idag? Snygg timing från marknadsavdelningen, men tyvärr, den är redan slut. Här i landet fyrkant måste man hänga med i svängarna. Häpp!

Har förärats hedersuppdraget att vara parkansvarig för bostadsrättsföreningens ägor. Idag har jag gjort min första insats och jag känner mig redan lite viktig. Hittade några blomrankor som behövde hitta rätt till klängställning. Vips, så är hon där, fröken Parkansvarig. Höga, vassa klackar funkar säkert super för att hålla mossan borta från gräsmattan...

då var det klart. Nu är jag tillbaka. Har som den fina medborgaren i landet fyrkant som jag är använt skatteåterbäringen till att shoppa. Efter en ganska lång startsträcka har jag nu fått till det och inhandlat en ny minidator som gör mitt dagliga bloggande lättare. Den passar i handväskan, den är fiiin, och jag lovar att den skriver ofantligt snygga inlägg. Nu går ingen säker för Sirpalisa - från och med idag finns hon överallt...