sirpalisa

Det är valår och det parti som styr Sverige sedan länge har en slagkraftig slogan. "Alla ska med" Jag bara undrar, vart är det alla ska? Jag vill veta. På fyra år har de inte övertygat mig och jag vill inte följa med....

gick till banken idag. Det blev en dyrare sommar än jag räknat med. Dyr men kul. Brukar ge mig själv stipendier i såna lägen. Traskade iväg till banken och ansökte. Det är så praktiskt med egna stipendiefonder. Man behöver inte berätta vad pengarna ska användas till, bara le mot kassörskan och vänta en dag så finns de där. Shoppa Sverige ur krisen är min devis och jag gör mitt bästa. Det går bra än så länge, det går bra för Sverige. Det är ju valår och jag shoppar.

när fredagen var här fanns det många uppslag. En picknick med vännerna på en dansbana utanför stockholm. Där satt jag, helt plötsligt, bland en massa människor och ensam med vinflaskan. Fest i Solna? En vän hade fest i Solna som jag tänkt sluta upp till efter picknicken. Taxi från förorten till en annan och helt plötstligt befann jag mig på en balkong i Solna. Och här var det kul. Massor av nya människor och en hel kväll med prat. Fick skjuts av en blond, snygg kille hem. Väldigt oskyldigt men skönt att få skjuts till dörren. Det tog några dagar innan telefonen ringde. -Ehh, jag har hittat ditt örhänge i min bil. Ska vi träffas? Antar att du lagt det där med flit? Det hade jag inte. Det hamnade bara där och jag inser att den kvinnliga listen leder en dit man vill. Hela tiden, utan att man förstår det själv. Underbart.

För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om

går ju inte. Det vet ju alla. Men det finns saker jag alltid måste pröva, även om jag vet att det inte går. När jag var liten testade jag knäveckshängning med sträckta ben - det funkade inte. Jag fick ont i huvet men inga större men (Iofs. kanske mina vänner svarar att jag fick bestående men.) Tänkte på det häromdagen när jag insåg att jag fortfarande gör så. Den nya mannen som verkade vara just "mannen i mitt liv" var faktiskt inte nåt annat än ett försök att hänga knäveck med sträckta ben. Inga bestående men den här gången heller och jag lovar att jag kommer att göra det igen. Tills den dagen det faktiskt funkar. Helt plötsligt hänger man där upp och ner och dinglar med raka ben, vilken grej!

Tips för dig som tröttnad på gymmet. T-banan vid fridhemsplan har rullband med lutning, för extra effekt - gå mot bandets riktning i rusningstid. Antingen frågar någon dig om du behöver hjälp eller så skriver de om sig i sina bloggar. Du får rosiga kinder.

idag var jag på snabbköpet här i förorten. Fullt med folk som skulle handla efter jobbet, långa köer och det man kan roa sig med är att läsa kvällstidningarnas löpsedlar. Den ena handlade om dåliga morgonvanor, den andra om att Carola låter Amadeus köra bil. Suck! Framför mig står en kvinna som bryter när hon talar och hon vänder sig till mig och frågar. -Vad betyder vanor? -Hm, vanor är sånt man gör ofta, nåt man gör varje dag klämmer jag fram. Man kan ha ovanor också fortsätter jag. (en ovana kan ju vara att man låter sin son köra bil vad vet jag?) Vi börjar prata om hur svårt det är att lära sig språk och hur mycket man tar för givet när man väl kan ett språk. Jo tack, jag vet. Jag försöker ju lära mig kinesiska. Undra vad vana heter på Kinesiska? Kvinnan ler och tackar för hjälpen och jag tänker att livet är fullt av möten- en del viktiga, andra mindre viktiga just då. Ska försöka komma ihåg det när jag står i snabbköpskassan i Shanghai nästa år och inte förstår löpsedlarna på Shan