sirpalisa

Kanske beror det på att jag köpt nya glasögon. Har storshoppat fyra nya par brillor, alla med olika glasfärger. Sitter just nu med mina rödorangabågar som är toppade med ljust rosa glas och ser ut över Shanghai. Livet är liksom rosa här. Rosa och enkelt. Varierar musiken i Mp3 varje dag när jag åker till skolan. Häromdagen var det svenskt, nästa dag kinesiskt och sen lite engelskt igen. Kan inte hjälpas men med musik i lurarna och rosa glasögonglas känns livet som en film. Varje dag.

satt och pluggade tillsammans med en kompis idag. Hon är mycket bättre på kinesiska än jag och efter några timmar när hon tröttnat på att läsa sina texter om insekter gick hon fram till mina papper och läste. Kontor, kontor, kontor, kontor, kontor, kontor, kontor, kontor, kontor, kontor, kontor, kontor. Och så likadant med 49 andra ord. Hon skrattade och gick tillbaka till sina texter om insekter. Ibland är det svårt att veta vad som är mest intressant. Jag kan tyvärr inte skriva kontor på kinesiska ändå, trot idogt övande... Och inte insekt heller. Men jag kan säga outlet ;o)

Så har man då äntligen lyckats ta sig sig till en outlet med märkeskläder utan att riktigt veta var den låg. Det är stort. Jag och klasskompis satte oss på en buss igår, inte helt säkra på var vi skulle men efter att ha åkt buss i mer än en timme insåg vi att vi åkt för långt och tog en taxi tillbaka. Vi gav en adress och insåg att det var ganska långt tillbaka. Vi skulle till ett nummer runt 3000 och startade innan nummer 100 ens var nära. Ja, ni inser. Som tur var är taxichaufförerna så himla trevliga här så efter lite prat lyckades vi få henne att förstå vart vi skulle. Ordet för Outlet finns inte i min ordbok, bara så att ni vet, men nu vet jag ändå. 28 kronor slutade taxametern på när vi steg av vid outleteten som vi insåg var stor, precis som det mesta här. Behöver man säga mer än att det blev en heldag, nästan bättre en vilken skumpa som helst...

Jag har börjat lyssna på kinesisk radio i mp3-spelaren. Det är väldans kul när man förstår en del av vad texterna handlar om. Just nu lyssnade jag på en låt som jag tror handlade om att hon gillade honom - och han gillade henne, så långt var jag med. Mitt i allt börjar de sjunga om nudelsoppa, troligtvis inte. Men mitt ordförråd är ju lite begränsat. Återkommer om jag hör den igen och inser att det var nåt helt annat än nudelsoppa hon sjöng smäktande om.

så har man fått sig det första bubblet till livs här i Kinaland. Det var gott, det var bubbligt och det gjorde mig glad. Har varit på middag i stora stan och det går inte att inte vara glad i här. Funderade i taxin på de små saker som kan skava i humöret när man är hemma. De små smakerna glömmer man gärna här. Kom faktiskt inte på en enda sak som skavde här. Kunde till och med prata med taxichauffören om annat än vart jag ville åka. Annars kan man ju lätt känna att ens liv inte ter sig lika kul när man skall beskriva det på kinesiska. De ord man kan ger ju inget svängrum och det funkar liksom att säga att man gillar att kolla på basket men inte fotboll en gång, men inte mer - sen är det liksom klart. Ser fram emot när mitt kinesiska liv är lika kul som det liv jag lever på svenska och engelska. //Sirpalisa - för bubblet i framtiden.

När man åker taxi genom Shanghai på kvällarna känns det nästan overkligt. Alla hus och omgivningar känns mer som miljöer i nåt futuristiskt dataspel. Jag och Malte passar görbra som hjältar med uppdrag att ta reda på viktiga saker som gör livet värt att leva. Viktiga saker som att en GT kan kosta typ 40 kronor - till exempel.

så sitter man här hemma i lägenheten och gör läxorna. Har svårt att få inspiration till meningarna jag ska skriva till imorgon. Tar en paus för att göra kaffe. Kaffet är klart - och varmt och jag är sugen. Tar koppen och vips ligger den på golvet, koppen för sig och kaffet för sig. Det blir fläckar lite här och där. Försöker röja upp men inser att jag inte har några grejer att torka med så jag ber om hjälp. Får hjälp och förstår efter lite bläddrande i ordboken att jag måste betala för tvätten av det som fått fläckar. Så klart, inget att säga om det. Efter en stunds kaos med hackig konversation ligger jag på sängen igen och skriver meningar. Igår spillde jag ut mitt kaffe, jag måste betala en avgift. Inspiration när den är som bäst ;o)

så var det där med tidiga mornar. Jag hade bokstavligen slagsmål med mig själv varje morgon för att komma upp hemma i landet fyrkant. Kan väl inte säga att det är jättekkul här heller men på nåt sätt känns det bättre att gå ut och vifta på en taxi för att åka till skolan i stället för att bli ihopföst med en massa människor man inte känner på SLs gröna linje... Väntar tills våren och värmen kommer hit, den är på gång för körsbärsträden blommar men det är kallt och blåsigt. Har varit och inhandlat fler underställ idag, jag slår vad att våren kommer imorgon...

man har hamnat i en stor stad. en underbar stad med massor av saker att upptäcka. Igår var jag på museum i mer än två timmar och jag hann knappt med den översta våningen av fyra. Lär mig nya saker varje dag, tids nog kommer man nog kunna förklara det ena och det andra på kinesiska. Satsar på att minst en sak per dag. Det stora idag var att jag anmälde att sänglampan var trasig och köpte ett internationellt telefonkort. Stora steg för mig - ganska små för mänskligheten...

Efter placeringstestet till vilken nivå jag ska studera på och efter att ha träffat en annan student som talade nästan flytande blir man varse några fler av sina tillkortakommanden än de man redan kände till. Varför ska nåt så snyggt vara så svårt? Gick förbi en bokhandel på vägen hem och köpte lite böcker. Stod och valde mellan Jane Austen med både tecken och engelska men insåg mina begränsningar och hamnade på avdelningen för barnböcker. Lycklig över att hitta en bok på min nivå skyndade jag hem. Och det är svårt ändå - men vackert. Skam den som ger sig.

För första gången skulle jag igår ta tillfället i akt och klä mig lite snyggt. Jag hade en lunch på stan. Drar på mig min snygga svarta kostym som satt perfekt när jag köpte den. Nu sitter den lite trångt. Har ätit ost och druckit vin som om det inte fanns någon morrondag den här hösten och det märktes på kostymen. Tyckte dock att den satt ok så jag gick ut i solen men när jag ska sätta mig i taxin så hör jag ett ritsch... Och inte vilket ritsch som helst utan ett megaritsch. Ska träffas för lunch mitt i stan nära de stora varuhusen och jag är 25 minuter tidig. Ångrar att jag inte tog jeansen. Springer in i ett av varuhusen och lyckas hitta en Inwearbutik. Drar fram ett par byxor, men de passar inte. Frågar på knackig engelskkineska om de har några andra, expediten kommer med ett par svarta sportiga byxor och de passar. Köper dem direkt och försöker förklara att jag vill ha dem på mig på en gång - inte helt lätt med det gick. 15 minuter senare går jag ut i vårsolen och väntar på min lu

kan det ta att hitta en ledig taxi. Och det är ju ok om solen skiner. Det gjorde den inte idag - det spöregnade. Och paraply hade jag inte. Våt som en hund hittar jag till slut en taxi och kniper den precis innan det kommer flera som ville ha den. Vilken lycka! Åker till universitetet och gör ett språktest. Inser att jag har mycket kvar att lära. Nu är det eftermiddag och jag är hemma igen. Och jag har ett paraply.