precis som förra lördagen tog jag mig ner till stan för att promenera. Tog bussen hemifrån och trots att jag varit här i flera månader nu så blir jag alltid lika glad när bussen rullar in vid the Bund. Hoppar av och promenerar till peoples square, stannar halvvägs och tar en lunchdrink och tittar på folk. Går i affärer, går, går och går. Trots att man gått här massa gånger hittar man alltid nya saker. Stöter på en snygg väska och köper den (nu har det väl gått tre timmar typ). fortsätter att gå, gå och gå. Tar en kaffe och går förbi frisörstället jag brukar gå till. De har tid. Pratar tyska med frisören som konstaterar att mitt hår är torrt som sockervadd. Det måste vara nåt med vattnet. Köper dyra produkter som skall friska upp det och fortsätter att gå. Flanerar nerför Hua Hai road och hittar några par skor som passar sommarvärmen bättre än de jag hade med mig hemifrån. Vid niotiden kommer jag till favoritkafét där jag äter en god pasta och tar ett glas vin. Tittar i Vouge inredning (den kinesiska versionen) och ser ett reportage om att turista i Stockholm. De rekommenderar Grand Hotel och Rival, bland annat. Det ser trevligt ut på bild - Stockholm menar jag. Sippar lite mer på vinet och och lovar mig själv att boka en natt på Grand när jag kommer hem.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments