Skip to main content

lördag på stan

precis som förra lördagen tog jag mig ner till stan för att promenera. Tog bussen hemifrån och trots att jag varit här i flera månader nu så blir jag alltid lika glad när bussen rullar in vid the Bund. Hoppar av och promenerar till peoples square, stannar halvvägs och tar en lunchdrink och tittar på folk. Går i affärer, går, går och går. Trots att man gått här massa gånger hittar man alltid nya saker. Stöter på en snygg väska och köper den (nu har det väl gått tre timmar typ). fortsätter att gå, gå och gå. Tar en kaffe och går förbi frisörstället jag brukar gå till. De har tid. Pratar tyska med frisören som konstaterar att mitt hår är torrt som sockervadd. Det måste vara nåt med vattnet. Köper dyra produkter som skall friska upp det och fortsätter att gå. Flanerar nerför Hua Hai road och hittar några par skor som passar sommarvärmen bättre än de jag hade med mig hemifrån. Vid niotiden kommer jag till favoritkafét där jag äter en god pasta och tar ett glas vin. Tittar i Vouge inredning (den kinesiska versionen) och ser ett reportage om att turista i Stockholm. De rekommenderar Grand Hotel och Rival, bland annat. Det ser trevligt ut på bild - Stockholm menar jag. Sippar lite mer på vinet och och lovar mig själv att boka en natt på Grand när jag kommer hem.

Comments

Popular posts from this blog

att hamna under bordet

var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.

i skogen

Lurade med några vänner på korvgrillning i vårsolen igår. När vi kommit fram till skogen och vännerna i baksätet började bli nervösa eftersom stadsborna befann sig på ovan mark piper det till i någons mobil. Ett skönt tecken från civilisationen som fick oss alla att känna oss trygga. Man måste närma sig det okända ett steg i taget.

fullmåne

kan inte låta bli att lägga ut detta kort jag tog i går kväll från vardagsrummet. Månen var full och matchade de belysta husen under den.