Skip to main content

Posts

Showing posts from September, 2008

och så var det där med tristessen igen...

att åtta koppar kaffe om dagen kan tyda på tristess har jag ju valt att ignorera. Svänger förbi min frisör på vägen hem från jobbet och han kommenterar kjolen, glasögonen och smyckena som matchar snyggt. Skrattande väljer vi båda att inte analysera det vidare den här gången heller.

men hallå?!

I början av den här månaden hade jag ljusa utsikter enligt horoskopet. Tur att jag tog ut glädjen i förskott lysande utsikter på kärleksfronten - hm, allt är ju relativt ekonomiska förbättringar - jo vars, snart är det ju lön igen framgångar i någon sport - kanske det, tog cykeln till jobbet häromdagen Mysiga kvällar och skön romantik -i mängder på TV i alla fall tja, man har det ju ganska bra ändå - om man jämför. Tänk bara på hunden Laika.

och apropå Kinaleveransen

så var det en historia sig. Soffan leverades först till lägenheten i Shanghai. Eftersom vi bodde på 27 våningen var hissen det enda alternativet för att få upp soffan i lägenheten. Dröm om leveranskillarnas ilska när soffan inte gick in i hissen. Efter att jag förklarat på stapplande kinesiska att de inte behövde gå alla 27 trapporna lämnade de soffan i entrén. Sen var problemet mitt - och jag löste det. För tillfället i alla fall.

att leva på hoppet funkar inte

inser jag och beställer en soffa från hovleverantören IKEA. I snart ett år har jag väntat på leveransen från Kina och har det inte varit tullpapper som saknats så har det varit OS som satt käppar i hjulet. Kan inte tänka mig en höst till utan att kunna slöa i soffan och trycker mig fram till rätt modell. Snabbt, enkelt och leverans till dörren.

sex nyanser av rosa

Bytte till höstväskan och flyttade över de väsentliga sakerna som inte får glömmas bort. Hittar inte mindre än sex stycken läppglans och läppstift i skiftande nyanser av rosa. Det är viktigt att ha rätt nyans för rätt tillfälle tänker jag och flyttar över allihopa.

respekt

Från en som försökte att lära sig trumpetspelandets konst i sju år och som slutade i nybörjargruppen (trots sju år i lära hos en snäll gammal tysk). Hamnade framför idol häromdagen och jag måste säga att det finns vissa människor och låtar som fastnar mer än andra. Mikael, respekt till dig. Jag har gått och nynnat på din låt i tre dagar nu och måste dela med mig till de som inte fick tillfälle att se dig. Det är just sånt här man minns; hur man blir full på sin coca-cola (I wish, säger jag och dricker lite rödvin)

De har bara glömt kostymen hemma

Sitter på lunch med några kloka kvinnor. Vi råkar hamna i diskussionen om små män i blåa kostymer och kommer fram till att de små männen i blåa kostymer finns lite överallt. Det kan vara kvinnor, yngre män eller verkliga små män i blåa kostymer som har glömt kostymen hemma. Ibland kan det ta ett tag att identifiera dem men ganska snabbt avslöjar de sig - och man inser att den blåa kostymen blev kvar i garderoben när de lämnade hemmet. Efter sådana upptäckter blir det mesta så mycket lättare att hantera.

Me, my car and I

Pratar med en väninna i telefon. Hon och hennes sambo ska köpa ny bil där lilla bebisen får rum. Hon nämner alla möjliga olika bilsorter och jag hör mig själv säga "-ja, den är fin", eller "-ja, den verkar praktiskt och så är den ju snygg". Hon chockas över min kunskap om alla olika bilmodeller och jag blir själv ganska förvånad. I samma ögonblick försöker jag förklara varför jag kan alla olika bilmodeller. Inser där mitt i samtalet att de förhållanden man har haft har alla haft gett erfarenheter av olika bilar. Jag har åkt med, testat av och varit smakråd till karlar som ska köpa nya bilar. Från en gammal saab av årsmodell 69 till en den modernaste av sportbilar har passerat. Har inte reflekterat över det förrän nu. Känner mig oerhört tacksam över att jag har en egen fin liten bil som startar när jag trycker på knappen. Jag tror att det var i samband med inköpet av den andra behov försvann. Häpp!

Har ni fest eller?

Är på fest med några vänner och vi gör vårt bästa för att hålla i gång kalaset. Vi minglar och försöker föra oss och träffa nya bekantskaper. Efter ett tag har vinet i mitt glas tagit slut och jag går iväg för att fylla på. När jag står i baren hör jag några andra festdeltagares konversation och jag känner mig vilsen "-jag tycker verkligen att vi borde ha en aggregerad finanspolitik" säger någon i sällskapet. Jag fyller på vinglaset och frågar dem lite diskret. "-Ähum, har ni fest eller?". Springer tillbaka till mina vänner och dansar till 70-tals hitarna som dånar i högtalarna. Försöker desperat fundera på vad min åsikt om den aggregerade finanspolitiken är. Frågar mina vänner - och inser- att det enda rätta är att dansa vidare till "I will survive" och glömma de stora frågorna. Bara för ikväll - jag lovar.

Äntligen

hittade ett bra test på expressen häromdagen. För alla oss som undrat hur bra vi egentligen är på att flirta. Det finns ju dagar när man tror att man är proffs och andra dagar när man känner sig som nybörjare. Det är så skönt att det finns vetenskapliga test som kan få oss osäkra själar att verkligen ta reda på hur saker och ting fungerar.

när man har för mycket tid

finns tid över att läsa horoskopet. September kommer tydligen att bli en toppenmånad, tjoho! lysande utsikter på kärleksfronten - ja tack! ekonomiska förbättringar - Ja tack! framgångar i någon sport - Lovar att det är i min kommande elitsatsning på synkroniserat simhopp Mysiga kvällar och skön romantik -ja tack! vad mer kan man begära av livet, jag sätter mig ödmjukt ned och väntar...
Huvudsaken är att det är snyggt - och det gäller även bagaget.

Tillbaka på jobbet

saknar jag paraplydrinkarna och funderar på om jag ska springa iväg och köpa en glittrig drinkdekoration och stoppa i kaffet. Kanske ska jag också ta med mig en handuk imorgon för att boka en bra sittplats i fikasoffan på våningen jag sitter. Eller också så tar det inte så många dagar innan charterbeteendet försvinner. Jag återkommer om det.

Dedikerade sin uppgift

Jag och väninnan hade en uppgift på den här resan. Det var att bli riktigt trötta på värmen och att göra så lite som möljigt. Vi lyckades men jag måste erkänna att vi var extremt dedikerade vår uppgift. Det är liksom ingen lek när man ska åka på pool och sol semester...

Som öst och väst ungefär

Har varit i Europas enda fortfarande delade huvudstad där två länder har varsin del. För att komma från ena sidan till den andra krävs långt köande och flera passkontroller och en promenad genom ingemansland. Konstaterar att trots att det är så nära mellan delarna är det långt mellan världarna. Ungefär som i landet fyrkants charterparadis. Trots att man är så nära varandra så kan det ändå vara ljusår mellan världarna. Vid förseningar eller incidenter som kräver att några resenärer måste skjuta upp sin hemresa mot sin vilja är det självklart vilka som blir utvalda. Det är inte de som passar bäst in i fyrkantsmallen som behöver stanna kvar. Det kan man av erfarenhet konstatera när man sitter på bussen som skall ta 20 utvalda resenärer till ett nytt hotell för senare hemflygning.

Kackerlacksrace på balkongen

Vänninan plockar i sin resväska och jag tittar på. Ser plötsligt en kackerlacka (hyfsat stor) på väg in bland hennes packning och panik utbryter i rummet för en kort stund. Drar på mig vardagshjältekostymen och greppar en gammal DN och en galge för att börja utdrivningen och lyckas efter ett tag få ut krypet på balkongen. Ett lugn sprider sig i rummet för en kort stund. Vänninan ska ut på balkongen och upptäcker att kackerlackan springer omkring därute och att vi kommer att få samsas med den om vi inte gör oss av med den. Tar med mig galgen och DN igen för att fortsätta jakten. Några hysteriska slag senare flyger kackerlackan ut över kanten från balkongen på fjärde våningen och ner på marken. Han landar på mage och springer vidare mot nya äventyr. På balkongen infinner sig lugnet - och semestern börjar.

Det är tur att man inte är stressad

Vi är ett stort gäng som kliver av vid vårt hotell mitt i natten. I fyrtiogradig värme står vi alla och väntar på att få våra rum. Efter köandet för en nyckel försvinner alla upp på sina rum -bara för att få reda på att AC-anläggningen inte funkar om man inte först skriver på ett papper i receptionen. Lufsar (bokstavligen) tillbaka till receptionen för att finna samma personer som tidigare köade igen, men nu för att få AC. Receptionisten skriver handskrivna kvitton till alla och upprepar samma visa minst ett tiotal gånger innan det är min tur och jag kan lufsa tillbaka till rummet. Somnar gott efter att ACn kommit igång och gjort rummet lite svalare. Bara vetskapen att man faktiskt inte behöver jobba nästa dag gör att man kan stå i hur långa köer som helst.

två veckor senare

lite brunare och fortfarande rosa i håret är jag tillbaka här på bloggen. Har varit och tankat D-vitamin inför hösten och vintern och känner mig redo för Herr Frost. Tack älskade frisör för att du gav mig den fiiina sprayen som behöll håret rosa trots allt badande i poolen. Vet knappt var jag ska börja - att åka på charter är som att åka på en socialstudie i samtiden. Allt finns - även det man inte vill se. Men nu så är det gjort, första gången är avklarad och jag kan glatt konstatera att drinkarna var goda, jag har förmågan att sova varsomhelst och närsomhelst och att det går att göra precis hur lite som helst utan att bli uttråkad.