Från en som försökte att lära sig trumpetspelandets konst i sju år och som slutade i nybörjargruppen (trots sju år i lära hos en snäll gammal tysk). Hamnade framför idol häromdagen och jag måste säga att det finns vissa människor och låtar som fastnar mer än andra. Mikael, respekt till dig. Jag har gått och nynnat på din låt i tre dagar nu och måste dela med mig till de som inte fick tillfälle att se dig. Det är just sånt här man minns; hur man blir full på sin coca-cola (I wish, säger jag och dricker lite rödvin)
För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om ...
Comments