Den perfekte mannen

Den perfekte mannen - igen

Ja, de är många. De perfekta männen, i alla fall om de själva får bestämma. De senaste två veckorna har jag träffat samma lilla man i blå kostym vid flera tillfällen. Första gången blev jag chockad och förstod inte varför min kropp instinktivt bara ville resa sig och gå från mötet. Den andra gången träffade jag samme perfekte man i ett större sällskap och jag inser att alla andra fyrtio personer som också deltar på mötet också sitter på nålar och kämpar för att inte instinktivt resa sig och gå.

Konstigt att man ibland måste se andras reaktioner för att förstå sina egna.

--------

(och bara för att inte framstå som bitter vill jag igen förtydliga - världen är full av versioner av den perfekta mannen - men han bor där tillsammans med en massa versioner av världens vackraste man)

Comments

att hamna under bordet

var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.

i skogen

Lurade med några vänner på korvgrillning i vårsolen igår. När vi kommit fram till skogen och vännerna i baksätet började bli nervösa eftersom stadsborna befann sig på ovan mark piper det till i någons mobil. Ett skönt tecken från civilisationen som fick oss alla att känna oss trygga. Man måste närma sig det okända ett steg i taget.

fullmåne

kan inte låta bli att lägga ut detta kort jag tog i går kväll från vardagsrummet. Månen var full och matchade de belysta husen under den.

sirpalisa

Search This Blog