Malte, mitt marsvin såg ledsen ut när jag kom hem idag. Jag undrade varför, han brukar alltid pipa och vara glad - det brukar räcka att ge honom en morot och klia honom lite på halsen så är han nöjd. Märker när jag kommer in i lägenheten att hans fiskkompisar "Dieter und Jutta" simmar upp och ner i akvariet och det ska de ju inte göra. De ville inte var med längre. En sorglig historia det här med Dieter och Jutta. De var barn till "Herr und Frau Fish" som jag delade lägenhet med fram tills för nåt år sen. Först dog Herr Fish och för att Frau Fish inte skulle känna sig ensam så fick hon två barn av mig - Dieter und Jutta, men hon dog av ålder ett tag senare. Och nu finns inte Dieter och Jutta heller längre. Stackars Malte, nu får han vara själv på dagarna när jag är på jobbet, måste nog jobba hemifrån lite mer. Malte och jag har haft begravning av Dieter och Jutta nu. Det känns skönt att ha någon att krama när sorgen infinner sig i vardagen. Jag och Malte, häller upp lite extra morötter i en skål, kryper upp i soffan och kör en myskväll framför TVn. Det är skönt att två ibland.
var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.
Comments