Är det inte märkligt att man mitt i landet fyrkant träffar alla dessa människor som bor någon annanstans - men ändå mitt i. I går knackade det på dörren och utanför stod min nya granne som är sisådär 66 år äldre än mig men ändå en själsfrände. Vi fann varandra i trappuppgången häromdagen och i går bjöd hon upp mig på en pinacolada. Jag gillar grannsämjan här i nya förorten. Den är lite annorlunda än den förra jag bodde i. Här är man inte snyggast varje gång man går ut - men grannarna bjuder på pinacolada en tidig söndag. Heja landet fyrkant!
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments