Häromdagen skulle jag träffa mitt gudbarn. Vi skulle umgås hela dagen bara hon och jag. Utan att vara så bevandrad i happymealdjungeln på Mac donalds kan man lätt bli nervös av ett sånt uppdrag. Då är det tur att man har med sig nån med stor erfarenhet. Efter en svettig stund i kön har man så äntligen lyckats få ihop en beställning som passar en fyraåring. Chockad över att inte bara ha sig själv att ta hand lyckas jag med god guidning av fyraåringen hitta ett ledigt bord mitt i lördagsrusningen. Har fullt sjå att balansera bricka, barnhand och vinterkläder utan att spilla ut läsken när jag intar rollen av en fyraåring och Klara visar vägen. Klara sätter sig snällt och börjar leta efter leksaken i happymealet. Jag välter ut Colan i soffan, Klara sitter lungt och letar leksak. Klara vill byta leksaken. Vips så är jag härförare igen, det är jag som går till kassan och frågar om vi kan få en annan leksak. Trodde för några minuter att jag tappat greppet, att det var jag som var fyra. Stolt lyckas jag byta kakformen mot en slickepott och känner att jag har kommandot igen. Det är skönt när en slickepott i gul plast gör så mycket för ens ego...
var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.
Comments