I lördags skulle jag och mina vänner gå på krogen. Vi lyckades inte komma iväg så tidigt (det var ju schlager) så vi hamnade i kö utanför stället. Vi var ett gäng och några hamnade på efterkälke när jag och en vännina stolpade på för att komma snabbt fram till damernas. Väl framme hinner ett gäng med grabbar komma emellan oss och när våra vänninor kommer i fatt trettio sekunder senare är diskussionen ett faktum. Vi har en självutnämnd rättvisekämpe bakom oss. En rättvisekämpe som kämpar för etik och moral i samhället och han vill på inga villkor låta oss stå tillsammans. Efter tjugominuters diskussion om kvinnokamp och jämställdhet från hans sida slutar det med att vi alla står efter dem. När vakten närmar sig ber jag honom att tänka på sommar och glass för att komma i stämning - annars kommer han skrämma vakten med sin negativa energi. Han fortsätter att skrävla och vänninan når vakten - med kvinnlig list ser hon till att vi alla kommer in samtidigt. När rättvisekämpen äntligen kommer in kommer han fram till oss för att fortsätta diskussionen, han berättar sin livshistoria och vill ha kontakt. Jag avvaktar och tänker på sommar och glass för att komma i stämning. Jag tänker på Magnum, Sandwich och Piggelin. Hinner med hela GB:s utbud innan han slutar. Och jag som inte ens tål glass...
För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om ...
Comments
Jättekul skrivet, du är så rolig!