I lördags skulle jag och mina vänner gå på krogen. Vi lyckades inte komma iväg så tidigt (det var ju schlager) så vi hamnade i kö utanför stället. Vi var ett gäng och några hamnade på efterkälke när jag och en vännina stolpade på för att komma snabbt fram till damernas. Väl framme hinner ett gäng med grabbar komma emellan oss och när våra vänninor kommer i fatt trettio sekunder senare är diskussionen ett faktum. Vi har en självutnämnd rättvisekämpe bakom oss. En rättvisekämpe som kämpar för etik och moral i samhället och han vill på inga villkor låta oss stå tillsammans. Efter tjugominuters diskussion om kvinnokamp och jämställdhet från hans sida slutar det med att vi alla står efter dem. När vakten närmar sig ber jag honom att tänka på sommar och glass för att komma i stämning - annars kommer han skrämma vakten med sin negativa energi. Han fortsätter att skrävla och vänninan når vakten - med kvinnlig list ser hon till att vi alla kommer in samtidigt. När rättvisekämpen äntligen kommer in kommer han fram till oss för att fortsätta diskussionen, han berättar sin livshistoria och vill ha kontakt. Jag avvaktar och tänker på sommar och glass för att komma i stämning. Jag tänker på Magnum, Sandwich och Piggelin. Hinner med hela GB:s utbud innan han slutar. Och jag som inte ens tål glass...
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments
Jättekul skrivet, du är så rolig!