Nu är ordningen återställd. För första gången på länge fick jag tillbringa söndagsmorgonen med att tvätta bilen. Det är lite kärlek mellan mig och fina bilen, vi tillbringade en längre stund tillsammans tillbaka från lilla staden och jag bestämde musiken själv. Bara kinesisk pop. Underbart att ha med sig Shanghai vart man än åker. Insåg dock på väg till gör det själv hallen att den lilla staden är tveklöst liten. Efter några veckor bland 30 våningshus och människor i alla hörn är känslan märklig när man är helt ensam på gatorna bland de gamla 2 våningshyreshusen i småstan. Vet inte om det ena är bättre eller sämre än det andra. Men litet är det.
För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om ...
Comments