sitter hemma i lägenheten som jag och min väninna inte lämnat på hela helgen. Spåren efter en singelhelg gör sig påminda överallt. Vi bestämde oss för att inte lämna lägenheten på hela helgen eftersom stormen skulle komma och regnet stod som spön i backen. Har hållit oss inne hela helgen (förutom min lilla räddningsaktion av de kringflygande granarna) men inser idag när vi tittar ut genom fönstret att solen lyser, det är vackert vinterväder och det är i princip tjänstefel som människa om man stannar inne idag. Poppar kinesisk schlager i stereon, har ätit en god helgfrukost och styr kosan mot naturreservatet och en fika i 1700-tals gården. Such a difference a day makes...
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments