Sitter äntligen i taxin med vänninan på väg till cocktailpartyt, en timme sena. Hinner åka sisådär tio meter och jag utbrister att jag är törstig. Men vafan säger väninnan, flaskorna. Vi vänder taxin vid slussen och får åka en sightseeingtur mycket längre än fågelvägen tack vare alla enkelriktade gator. Springer upp i lägenheten och hämtar flaskorna som skulle med och sitter snart i taxin igen. - Det man inte har i huvet, får man ta i taxikvitton. Det kostar att ligga på topp.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments