Men vissa saker är nästan för bra för att inte berättas. Det var på den tiden när fredagskvällarna spenderades på krogen hemma i småstan och jag var väl allmänt trött. På väg hem passerar jag en glas och porslinsaffär och stannar för att kolla in varorna. Minns att de sålde en keramiktavla med två fula sälar. Förblindad (så måste det ha varit) blir jag stående med huvudet lutandes mot fönstret och kollar på sälarna. Vaknar (ja, jag somnade stående) av att min granne kommer förbi och frågar varför jag står där. Jag visar honom sälarna och han inser att jag inte står där för att jag ska vänta tills affären öppnar nästa morgon. Han tar mig i armen och gör mig sällskap. Brukar tänka på de där sälarna ibland och fascineras av hur fula de var. Undrar var man kan få tag på såna idag? NK kanske?
var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.
Comments