Spenderade ytterligare en helgdag på stora varuhuset som säljer möbler. Själv skulle jag inhandla tre gardinfästen. Känns inte helt motiverat att åka iväg för en sån sak men i sällskap med resten av singelligan gick det an. Tre personer, en bil och långa inköpslistor. Tar en drivetrough på McD. Känner oss så nära Svenssonlivet det går att komma och stämningen är uppspelt. Vi laddar innan vi går in och tar oss ganska smidigt genom varuhuset. Passerar kassan med rutiner och samspel som skulle göra den mest organiserade barnfamiljen grön av avund. På väg ut till parkeringen är stämningen är inte lika uppspelt längre. Lyckan över att snart få lämna Svenssonlandet går inte att dölja. Borta bra men hemma bäst - så sant som det är sagt.
För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om ...
Comments