Funderar på att skaffa ett nytt husdjur nu när Malte har övergivit mig för Shanghai. Kanske en långhårig hamster? Fick dock höra att de bara lever i två år och om man ska hinna med att bli riktigt bra vänner innan det lilla livet blir gammalt har man ju bara cirkus 700 dar på sig. Då kan man inte utveckla någon närmare kontakt - så det går bort. Katt kanske? Inte ens katter verkar vara något för mig. Hur söta de en är har även katter sina sidor. Pratade med väninnan vars gråvita katt enligt henne har ätstörningar. Alltså, om det finns katter med ätstörningar, så lovar jag att den katt jag skaffar blir schizofren - så det går bort. Fasen, Malte, man saknar tydligen inte marsvinet förrän buren är tom.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments