Skip to main content

Lycka är

inte ett konstant tillstånd. Vare sig man lever ihop med någon eller som singel. Trots detta finns det tydligen personer som gör sig en karriär på att tycka om andras lycka och de som likställer en nöjd singel med myten om den "lyckliga horan".

Ja, inte vet jag, men jag känner mig ganska tillfreds med de relationer jag har i mitt liv - och de har jag inte enbart med en partner. Kanske är det den största utmaningen, att gripa tag i lyckan där den finns, just då, där man är just nu. För livet är för kort för att längta efter lycka som kommer - om bara livet såg lite annorlunda ut.

Lycka kan vara att lyssna på Dionne Warwick även när hon sjunger om misslyckad kärlek.

Comments

Anonymous said…
Lycka är att faktiskt INTE berätta för andra hur de ska leva eller inte leva sina liv.

Lycka är när vännerna på eget initiativ faktiskt frågar efter min åsikt om ditt och datt.

Lycka är att veta VAR jag finner närhet, kärlek och vänskap i livet utan att be om lov av någon proffs- och/eller amatörtyckare.

Lycka är härliga kvinnor med rosa hår (t ex) som inte tar skit!
Anonymous said…
Lycka kan t o m vara en ny kaffemugg! ;)

Popular posts from this blog

En god och hälsosam jul...

Malte gör sig bra i tomteluva. Har funderat på just det där med tomteluva. Städade bland alla julkort häromdagen och upptäckte att de flesta hade motiv av skrattande barn i tomteluva som önskade God Jul och Gott nytt till mammas och pappas vänner. Funderade ett tag på att jag i år ska skicka ett kort på mig själv i tomteluva men tror att Malte passa bättre i rött. Tänk, jag och Malte skulle kunna ta kort med självutlösaren, fixa lite julgransbelysning i bakgrunden och önska alla våra vänner en god och hälsosam jul med mer plats för morötter på julbordet. Det vore nåt. Sirpa och Malte önskar sina vänner God Jul. Håll till godo.

Stålmannen och jag

Varje morgon när jag kommer till jobbet genomgår jag en transformation. Stålmannen använde sig av telefonkiosker men eftersom de knappt existerar längre använder jag hissen från entren och upp till andra våningen. Jag kan inte gå i trapporna längre när jag kommer till jobbet, hissen de två våningarna har blivit min tid. När jag kliver in i hissen är jag Sirpalisa, som privatperson. Jag trycker passerkortet mot spärren och trycker på tvåan. Hissen stänger igen - jag genomgår min mentala förändring och när dörrarna öppnar sig på plan två stiger Sirpalisa - the working woman ut genom hissen. Jag har på mig min supergirl outfit och börjar jobba. Hälsar på kollegorna, trycker på datorn och tar tag i dagens uppgifter. Det är så himla mkt roligare att gå till jobbet som supergirl och inte bara som Sirpalisa.

en perfekt dag

blir bjuden på middag med champagne, färskpotatis och sill som avslutas med jordgubbar och grädde. Får en fin present - en ny version av Molton Brown (så nära kärlek man kan komma utan en man) och precis i efterrätten blir vi avbrutna av sirener. Nere på gatan rullar två brandbilar in och ut springer rökdykare i massor. Jag inser tyvärr efter att tag att de inte är en födelsedagspresent utan att de bara ryckt ut på nåt falsklarm. Men under loppet av ett par sekunder var den här födelsedagen den bästa på länge. Champagne, jordgubbar och två brandbilar fulla av brandmän - bara för att jag fyller år. Häpp!