många gånger har mina vänner hoppat högt när jag sett bilder av rovfåglar och skrikit högt. Ja, så är det. Jag har en väl utvecklad fobi för just rovfåglar och förstår inte fascinationen över dessa stora skurkar. För er som inte har fobi kan jag meddela att rovfåglar finns avbildade överallt, och alltid är det jag som lägger märke till dem när andra inte ser. Läser i kvällstidningen på webben att en ugglemamma gått till anfall. Kanske aningen dumt att försöka gå nära ett bo med massa nyfödda ugglebarn, men ändå - vad var det jag sa?! Och när man ser introt till ABC inser man ju varifrån den första skräcken kom...
var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.
Comments
Duvor är åxo rovfåglar, blä!
Huvudfrågan blir dock, varför tycker man att det är ok att mata duvor? De äter ju allt ändå....usch!