Står på tunnelbanan. Det är rusning och tiominuterstrafik. Alla ska visst hem från jobbet samtidigt, så är det ju alltid. Finns det ingen som jobbar skift i den här stan? Hittar ett tomrum vid dörren och står ganska bekvämt tills vi kommer till slussen där alla andra som bor åt mitt håll ska på samma vagn som jag. En dam ställer sig nära, så nära att jag kan känna hennes mage åka in och ut när hon andas. Helt plötsligt är sträckan mellan slussen och medis väldigt lång. Hittar ett nytt andningshåll i närheten av nån annans armhåla, eller är det min egen? Äntligen kommer vi in på stationen. Kliver av tåget, går ut i regnet och går några stationer tills den värsta rusningen är över. Funderar över om inte SL kunde införa platsbiljett på tågen, eller kanske ett guldkort för vagnar med extra komfort. Inser att det nog inte skulle funka i landet fyrkant. I morgon tar jag bilen, den är hyfsat modern och jag har ju skrivit på mot klimatförändringarna på Aftonbladet.se. Inser att det var ett lyckodrag att engagera sig. Jag ska nog köpa fler lågenergilampor också. Om jag byter ut alla lampor i mina stora lägenhet till lågenergi kan jag ta bilen fler dagar i veckan. Det är ju genialt, jag byter armhålor mot lågenergilampor och fortsätter ha gott samvete.
Malte gör sig bra i tomteluva. Har funderat på just det där med tomteluva. Städade bland alla julkort häromdagen och upptäckte att de flesta hade motiv av skrattande barn i tomteluva som önskade God Jul och Gott nytt till mammas och pappas vänner. Funderade ett tag på att jag i år ska skicka ett kort på mig själv i tomteluva men tror att Malte passa bättre i rött. Tänk, jag och Malte skulle kunna ta kort med självutlösaren, fixa lite julgransbelysning i bakgrunden och önska alla våra vänner en god och hälsosam jul med mer plats för morötter på julbordet. Det vore nåt. Sirpa och Malte önskar sina vänner God Jul. Håll till godo.
Comments