Så har den då anlänt till slut. Soffan som tog över ett och ett halvt år på sig. Det var tullar och OS emellan men nu är den här. Och tänka sig, tack vare den har jag kört släp med nya bilen (som är utrustad med avtagbar krok som jag undrade varför jag skulle ha), tapetserat i två rum, tapetserat några möbler som behövde fräschas upp, tränat mina muskler och gjort debut på Blocket.se och städat i källarförrådet . Ja, man lär sig nåt nytt varje dag och den här helgen har varit synnerligen lärorik.
För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om ...
Comments