Så har den då anlänt till slut. Soffan som tog över ett och ett halvt år på sig. Det var tullar och OS emellan men nu är den här. Och tänka sig, tack vare den har jag kört släp med nya bilen (som är utrustad med avtagbar krok som jag undrade varför jag skulle ha), tapetserat i två rum, tapetserat några möbler som behövde fräschas upp, tränat mina muskler och gjort debut på Blocket.se och städat i källarförrådet . Ja, man lär sig nåt nytt varje dag och den här helgen har varit synnerligen lärorik.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments