Skip to main content

Saker man måste kunna?

Vissa människor man träffar lägger kommentarer som man bär med sig när de har gått. Träffade en sån häromdagen. Vi diskuterade kunskaper och han ansåg att det finns vissa saker man måste kunna - typ encyklopedikunskaper. Så kanske det är. Eller är det så att vi i landet fyrkant kört fast lite när det handlar om vad man måste kunna?

Är det inte så, eller borde det inte vara, att det väldigt många andra kan - det kan jag strunta i att kunna. Specialisering på individnivå. Jag vill leva så, jag vill inte säga precis samma sak som alla andra och jag vill inte kunna precis samma sak som alla andra. Jag erkänner att jag faktiskt är skitdålig på just uppslagsbokskunskaper. Låt vara att det framstår som om jag befinner mig i ett konstant "blond moment" - jag bjuder på det.

Inser att jag trots min specialisering är hopplöst lik alla andra i landet fyrkant. Idag skulle jag inhandla mitt livs första julskiva (kanske ovanligt att inte köpt nån förut, vad vet jag?) och märker att den skiva jag ville ha är slutsåld i alla affärer. Så speciell var jag...

Comments

Anonymous said…
Är det inte så att det gäller att omge sig med smarta och kunniga vänner? Gärna av den sorten som delar med sig av sin kunskap... Då har man liksom alltid ett förråd av "middagskunskap", dvs så mycket att man tar sig igenom vilken sittning som helst. :)

(det är smart tycker jag...*ler*)

Popular posts from this blog

att hamna under bordet

var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.

i skogen

Lurade med några vänner på korvgrillning i vårsolen igår. När vi kommit fram till skogen och vännerna i baksätet började bli nervösa eftersom stadsborna befann sig på ovan mark piper det till i någons mobil. Ett skönt tecken från civilisationen som fick oss alla att känna oss trygga. Man måste närma sig det okända ett steg i taget.

fullmåne

kan inte låta bli att lägga ut detta kort jag tog i går kväll från vardagsrummet. Månen var full och matchade de belysta husen under den.