Skip to main content

först verkar allt toppen

men sen kryper en läskig känsla utmed ryggraden.

Jag och en vän tog en söndagspromenad i fina, nya stadsdelen med boende vid vattnet. Vi rycks först med av de vackra omgivningarna och de fina husen med sina stora fönster och altaner. Det är den första varma dagen när vi har tid för en promenad och vi promenerar mellan husen och säger "här skulle man kunna bo". Efter en stund mellan radhusen och parhusen med de nylagda gräsmattorna och de fina bilarna som putsas av de stolta ägarna blir vi mer och mer tveksamma. Helt plötsligt känns det som om vi promenerar runt i ett avsnitt av "desperate housewifes". Vi förlorar oss i en diskussion om hur gatufesterna i området ser ut. Det slutade med att vi kom fram till att vi inte skulle vilja bo där.

I bilen på väg därifrån passerar vi andra områden som inte är lika fina men ändå mysiga. Vi konstaterar att vi hellre skulle bo så. Min vän konstaterar brevid mig i bilen att vi inte vill bo på ett ställe där man riskerar att förvandlas till en person som är det vin man dricker. Ni vet - ju finare vin desto lyckligare liv.

Vi tog en fika på ett café och sen åkte jag hem och hälsade glatt på tvåliterstetran som står hemma i köket.

Comments

Anonymous said…
Som med skor..typ.... :)

Popular posts from this blog

att hamna under bordet

var på juldrink hos grannen, ni vet hon som är sisådär 65 år äldre än mig. Hon var en rackare på att blanda drinkar, starka dry martini, som enligt hennes utsago var precis var gamle kungen ville ha. Starka så att nackhåret reser sig. Mitt nackhår låg slickat utmed nacken efter två stycken. Ranglade överfull ner till min lägenhet klockan 20 på juldagen och landade på en madrass och somnade med världen snurrandes runt omkring mig. Jag bockar - för blanda drinkar det kunde hon - starka, goda och hårresande. Det är inte varje dag hamnar under bordet i sällskap med pensionärer. Respekt.

i skogen

Lurade med några vänner på korvgrillning i vårsolen igår. När vi kommit fram till skogen och vännerna i baksätet började bli nervösa eftersom stadsborna befann sig på ovan mark piper det till i någons mobil. Ett skönt tecken från civilisationen som fick oss alla att känna oss trygga. Man måste närma sig det okända ett steg i taget.

fullmåne

kan inte låta bli att lägga ut detta kort jag tog i går kväll från vardagsrummet. Månen var full och matchade de belysta husen under den.