Hade väninnan här på besök i helgen. Hon står i vägen mitt i köket när jag ska laga helgfrukost så jag ber henne sätta sig medan hon ideligen messar med någon på andra sidan telefonen. Hon sätter sig. Efter ett tag utbrister hon "Men ojdå, jag sitter ju på din sida, vänta lite så byter jag". Jag fastnar i bilden av oss två i köket och säger att hon måste sitta kvar. Nån måtta får det ju vara, vi är inte ens gifta och har ändå bestämda platser i varandras kök. Herregud! Från och med nu ska jag sitta på olika platser varje dag - och tvinga henne att göra detsamma när hon kommer på besök.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments