Två medelålderskvinnor (nåja, lite yngre än medelåldern är vi allt men storyn blir snyggare så) sitter på en parkbänk i Humlegården och pratar om livet. Vi tittar på skolklassen som har orientering med gula och röda band och springer svettiga fram och tillbaka med karta. Solen lyser och vi avhandlar viktiga livsstrategier. Plötsligt landar en fågel framför min väninna. Den är blågrå och har en blågrå näbb och är sugen på majskornen vid väninnans fötter. Orädd kommer den fram och äter och vi sitter blixtstilla för att inte skrämma iväg den. Hobbyornitologerna börjar fundera på vilken slags ovanlig fågel det kan vara. Den är ju så fin.
Vid kvällens middag beskriver vi fågeln för vår vän fågelskådaren som ger olika förslag på vad det kan vara för ovanlig sort. Jag letar fram en gammal fågelbok och efter att vi dissat flera av hans förslag slår han upp den fågel han tror det är. Både jag och väninnan utbrister. Just en sån var det, vilken sort är det?!?! Hoppfulla att vi sett något ovanligt. Vi ser att det var en Bofink. En av Sveriges vanligaste fåglar. Ja, två medelålders kvinnor på en bänk i Humlan och en halvtam bofink. Vilken jävla sensation...
Vid kvällens middag beskriver vi fågeln för vår vän fågelskådaren som ger olika förslag på vad det kan vara för ovanlig sort. Jag letar fram en gammal fågelbok och efter att vi dissat flera av hans förslag slår han upp den fågel han tror det är. Både jag och väninnan utbrister. Just en sån var det, vilken sort är det?!?! Hoppfulla att vi sett något ovanligt. Vi ser att det var en Bofink. En av Sveriges vanligaste fåglar. Ja, två medelålders kvinnor på en bänk i Humlan och en halvtam bofink. Vilken jävla sensation...
Comments