Posten, kommer du ihåg posten? Det var ju ett tag sen man var där men det var verkligen det bästa stället att öva leenden på. Där stod man med sin nummerlapp i papper och kollade in alla andra i väntan på att det äntligen skulle bli ens tur och så plötsligt hände det. Det pep till och rätt nummer kom upp. Det var här man sattes på prov, det var här agnarna skildes från vetet, det var här de riktigt skickliga kom fram. Det var på posten man ställdes inför det svåra uppdraget att få kassörskan att le. Jag brukade göra detta till en sport och för det mest funkade det (GSG, du vet). En nästan omöjlig uppgift var avklarad och man hade på köpet fått köpa ett frimärke ;o) Tråkigt att posten inte finns mer, vet inte om det finns några lika bra ställen att öva på idag? Tipsa mig gärna så att jag kan fortsätta träna.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments