brukar åka buss till jobbet. Blir alltid lika förvånad när alla ska av bussen samtidigt. Jag och min kollega (som precis som de flesta som åker just vår buss går av på den hållplats där nästan alla går av) har funderat på vad som händer om man inte kommer av bussen först när man sitter längst in vid fönstret och gången är full av folk. Det måste vara så att om man inte kommer av bussen först, eller alls, så kanske man hamnar i bussnirvana? När den blåa bussen svänger av och man är kvar så blir man kvar för alltid. Vid kurvan efter kungsträdgårdsgatan, det är då det händer! Alla som inte kommer av tvingas cirkla runt i en blå buss resten av livet. Det måste vara bussnirvana som alla är rädda för där i trängseln på morronen. Herregud, man får akta sig här i storstan...
För några år sedan när jag varit inbiten singel ett tag märkte jag att mina vänner runt omkring fick "singelpanik" åt mig. Det ringde kompisar som ville ha med mig på singelshopping, det ringde okända människor som hade hört att jag var en kul tjej och att jag kanske ville slå följe på speeddating. Jag ville inte. Varken handla eller speeddejta. På lunchen häromdagen hörde jag att väntelistan för att bli bjuden till runningdinners med en hel hop nya människor är lång. Om man vill hänga med är det bäst att anmäla sig till listan redan nu. Jag vill inte. Jag träffar människor hela tiden, människor som berör, människor man blir nyfiken på. Och jag varken shoppar, dejtar eller går på springande middagar. Det senaste hörde jag idag. Från och med måndag är första vagnen på tunnelbanan, singelvagn. Härligt. Jag vill. Ska sitta längst fram i tåget varje dag. Gå av min vanliga station och njuta av att ha singelpanik tillsammans med alla andra i kollektivtrafiken. Underbart! Undrar om ...
Comments