är han inte. Men när jag talade med honom i telefon första gången bestämde jag mig för att det var så. Sen träffades vi och han var inte världens snyggaste men eftersom jag redan bestämt mig för det så var han det. Stötte ihop med honom häromdagen och fick en snabb lunch i hans sällskap. Mitt i pastasalladen funderade jag på om jag skulle outa att han går under den benämningen men jag åt min sallad och höll tyst. Ville inte ta konsekvenserna av en sån sanning. Just nu har jag det så himla bra här på min kant i landet fyrkant. Men världens snyggaste man skulle säkert blivit upplyft av vetskapen. Jag hoppas att han är lycklig ändå, packar min resväska och åker till världens bästa stad. Närmsta veckan finns jag på 27 våningen centralt i Shanghai. Kanske outar jag när jag kommer hem - ibland är det skönt att tankar stannar just vid tankar. Och ibland måste de förvandlas till handling. Shanghai får handling, världens snyggaste man får vänta.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments