Måndag kväll och jag går tidigt från jobbet. Solen skiner genom fönstrena i vardagsrummet och jag inser att det var alldeles för längesen de blev tvättade, solen hittar ju knappt in. Sätter på min favoritskiva med kinesisk pop och börjar gno. Fortsätter till sovrummet, gnuggar trägolvet två gånger och känner resultatet. En frusterande dag på jobbet (flera på rad faktiskt) får mig att längta efter någon form av resultat. Jag går hem och gnuggar golv och fönster. Så lätt var det. Frustrationen är avhjälpt.
Parkerar bilen utanför helghuset, trött efter en hård arbetsvecka. Snön är skottad framför farstun och det lyser i alla lyktorna utmed uppfarten. Tänker att grannarna har fått sig en släng av fredagsmyskänsla och vill dela med sig. Packar ur mina grejer och stapplar fram till dörren med matpåsarna i högsta hugg. Och där, mitt framför dörren står den vackraste bukett jag någonsin sett. En bukett med de finaste späda morötter, tjusigt arrangerade hänger de i dörrhandtaget. Jag förstår inte riktigt men känner ändå en glädje och tänker på Malte, kanske har han sänt mig ett blombud så här till alla hjärtans dag. Den söta Malte, som jag saknar honom. Inne i huset sprakar det från elden och mitt framför elden, på en filt ligger han, MALTE, han är äntligen tillbaka. Han ler mot mig och kommer springande på sina korta ben och hoppar upp i min famn. Den bästa presenten jag någonsin fått, min Malte är tillbaka. Vi lägger oss framför brasan, jag rycker med mig morötterna och sen pr...
Comments